helg helg helg helg helg helt jättemycket fredag helg

Jag går mot solen vart jag än går.
Jag fick panik igår med min labrapport.
Nu är det problemet ur världen.
Jag behöver troligtvis aldrig mer gå på en enda franskalektion till.
Jag är glad.
Solen sken idag.
Snart börjar det kanske regna.
Då skiner solen kanske iallafall och då kan det hända att det bildas en liten fin regnbåge.
Två personer kan inte se samma regnbåge samtidigt eftersom två personer inte kan ha sina ögon på exakt samma plats samtidigt.
Klockan är fyra.
Och vet ni klockan kommer vara fyra varenda dag här framöver.
Vad fint det kan bli i världen bara det kommer fram lite ljus på allting.
Tänk på det, ni.
Puss


JAAAAA!

Tack Åmis för att vi får vara lediga idag.
Det gynnar tillväxten på laborationsrapporteringen.

vad göra? vad göra?

1. Jag smiter iväg till stallet nu på en gång, skriver klart labben sen.
2. Jag skriver klart labben nu på en gång, smiter iväg till stallet sen.

Tänk vad man ser allting mycket klarare när det står skrivet svart på vitt. Ses sen!


fejkfriska ögon - det är så man blir glad!



Har ni tur får ni kanske se en bild från vänstersidan också. Men det har ni nog inte.


en lång lång tid.



Mes amis,
ibland blir det inte riktigt som man hade tänkt sig...
Av någon anledning så sov jag typ ingenting inatt. Jag kunde verkligen inte somna, det var precis som om jag hade glömt bort hur man gör. Mitt öga är fortfarande inte bra så jag fick lov att vara hemma en dag till. Har en labbrapport att skriva klart så det passar väl lika bra. Men det är gaaalet långtråkigt att inte gå i skolan när alla andra gör det. Ska upp en sväng till Paris på eftermiddagen så jag tänkte att jag ska försöka fota lite. Har nästan inga bilder alls på henne faktiskt.
Imorgon ska vi ta klassfoto vilket passar sig sjukt bra för då får ju mitt vackra öga också vara med på bild! Charmigt värre det kommer bli. Nej jag får väl fråga om jag får stå på högra sidan så syns det nog inte. Känner mig något handikappad. Dessutom har jag mitt första arbetspass imorgon kväll, så det vore ju kul om jag kunde vara frisk då. (En liten vink till de högre makterna.)

Ni märker nog att jag är sprudlande glad.

något gammalt, något klokt

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Söndag

Idag är dagen då jag ska P L U G G A. Ska, ska, ska.
Idag är dagen då jag ska bli F R I S K. Ska, ska, ska.

Det känns lite som att min sjukdom har övergått i ett nytt stadie. Och jag vet faktiskt inte om det kan ses som något positivt eller om det har blivit värre. Idag har jag bara ETT rött öga (det är iofs positivt, men samtidigt så förstör ju det ögat lite för det andra, friska ögat som gärna vill synas). Dessvärre gör min hals ondare än aldrig förr. (Okej en svag överdrift där, men den gör ont. Det gör den.) Och jag nyser stup i kvarten. 

Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna dra för slutsatser om mitt tillstånd, men jag ser det på så vis att det finns två alternativ.

1. Detta är en övergångsfas, påväg mot ett FRISKT tillstånd.
2. Detta är en övergångsfas, påväg mot... något ännu värre... påväg mot... la fin du monde ? 

 

Kl. 23.15 (lokal tid): Ett erkännande

Asså oooh min gud vad man äter mycket onyttigheter när man är sjuk. Och dessutom är det äppelpaj med vaniljsås-tider just nu. Fatta den kominationen.

Naäee!


ers höghet bloggen.

Holy shit vad många problem som mitt liv innehåller just nu. Det är nääästan så att jag gillar det. Lite drama, helt enkelt.
Jag tycker inte om att sväva i ovisshetens sfär, men samtidigt kanske det är bättre än att vara heeeelt offside? Äh jag vet inte. Det är mitt stora problem här i livet,
JAG TÄNKER SÅ JÄKLA MYCKET MEN ÄNDÅ SÅ KOMMER JAG ALDRIG FRAM TILL NÅGOT VETTIGT.
Vad göra? Vad göra?!

Men jag är i alla fall fett glad, och det är ju alltid något. ^^

Jag har fått jobb förresten! Woooow! Susanna Sköld är numera anställd som säljare på Citysälj. Det ni! Känns bra att jag faktiskt fick första bästa jobb som jag sökte. Jag känner mig eftertraktad på arbetsmarknade. Yrkeslivet har väntat på mig. 

Jag är faktiskt sjuk, kanske därför jag är så glad? Jag avskyr att vara sjuk eftersom det tråkar ut mig väldigt mycket.


Asså vänta nu,

vad är detta? Snälla läsare, gör mig en tjänst. LÄS INTE FÖREGÅENDE PUBLICERAT INLÄGG. Det kommer bara leda till att ni tycker jag är ännu konstigare än vad jag egentligen är...
Tack för god förståelse.

Det börjar lacka mot jul


Tycker ni inte?

När början av hösten så är förbi kommer vi till den där hemska mellantiden som liksom inte tjänar någonting till, som saknar både mening och betydelse och som snart blir så där ångestfylld. Jag bara känner det komma. Oundvikligt står vi snart där, all sitter vi i samma bil.
     Jo men ta bara dagens datum som ett random exempel (can't believe I just said random). Det är idag den 13:e september. Om en månad för att vara på pricken exakt (i den här bloggen är man petnoga) är det den 13:e oktober och då mina vänner, då dröjer det inte länge tills det är november som knackar på dörren. Allt kommer att gå i en rasande fart, det kan jag lova.
     Det finns bara ett litet problem.
Problemet heter "när november väl är här så kommer tiden därpå, jämfört mot tiden innan, att gå så djävulskt långsamt". Och det bara för att november känner sig hatad. November vet om att ingen tycker om honom och därför vill han passa på att djävlas lite extra med folket. Han kan ju lika gärna passa på när det ändå inte är någon som tycker om honom. Han skulle aldrig kunna bli mer hatad än han redan är. Det är en omöjlighet.

November tänker att tåget bort mot att bli snäll redan har gått. Han missade det på grund av den marginella skillnaden mellan tågförarens klocka och hans egen Rolex-kopia från asiatländerna.

Så går det när man blivit placerad mellan oktober och jul. Det har november fått erfara under livets alla dagar...

(hej bloggjävel)

I've lost my inspiration.

Och den här gången trodde jag verkligen att det var serious. Men vad är nu detta? Är det inte ett nytt inlägg mina ögon skådar?

Tiden tas upp av livet och jag hinner inte blogga. Hästarna har åter kommit in i mitt liv, och Paris (som hon heter) är här för att stanna. Åh. Gud. Vad jag älskar det treåriga lilla stoet!

Helgen har varit fullsmockad, så mina läroböcker är och förblir ganska orörda den här helgen. (Om jag typ inte får värsta rycket och börjar hetsräkna i matteboken. Inte troligt men jag sätter mitt hopp på att det ska hända.)

I fredags var jag på nivå 22 med min käre vän och sedan drog vi vidare till Huset (tha house in Gamla stan) och roade sönder oss totalt med typ 48 andra pers i samma barnaskara. 
Och sen igår så bar det iväg till Berga där Paris står.
Och på kvällen fick vi besök av goda vänner från Gröndal.
Vi åt, och åt, och åt. Men det var nog för att det var så oootroligt gott. Ja, det var det.

En annan, helt ointressant, sak är att jag är tagnentborskadad sen jag kom hem från France. (Ja, det är inte lika illa som när jag satte mig framför datorn första gången efter hemfärd, men vissa grejer sitter faktiskt i än idag.) Till exempel har jag fått gå in och ändra i den här texten på x antal ställen där jag skrivit ett kommatecken istället för punkt. WTF liksom! Det orkar man icket.

  
                                               PUSS        PUSS

RSS 2.0