Ingen vet vad det här är

Jag kan inte fatta att mitt frankrikeår håller på att ta slut. Faktiskt så känns det jättetråkigt. Det är som att jag har byggt upp ett helt nytt liv här, funnit kompisar som har kommit att betyda lika mycket som de där hemma och hittat en vardag så olik den i Sverige men som nu ändå känns så självklar.

Och så helt plötsligt ska allting bara ta slut där.

Jag försvinner ur bilden och återgår till livet jag hade "innan Frankrike". Jag kommer självklart att hålla kontakten med mina närmsta kompisar i Frankrike, de har lovat att komma och upptäcka kalla Sverige och jag har lovat att komma tillbaka till Evian på somrarna och loven, men det kommer liksom inte bli samma sak.

Samtidigt längtar jag faktiskt hem en del när jag är här i Frankrike. Eller inte längtar hem, utan jag saknar de speciella därhemma. Ibland vill man bara ha någon att bråka med, på svenska, och ibland vill man bara krama om dem som man varit ifrån så länge och börjat förstå hur mycket man saknar.

Jag är beroende av Sverige, men samtidigt - lämna Frankrike!? Det känns liksom trop bizarre.

Men c'est la vie, man kan inte få allt på en och samma gång. Alltså kan man inte leva två liv, ett i Frankrike och ett i Sverige, samtidigt.

Jag tror jag är nästan lika snurrig i huvudet nu som innan jag skulle åka.

Fast å andra sidan så tror jag ändå att jag har förändrats en hel del i och med hela det här året. Det låter klyschigt, men jag har faktiskt fått klarhet i en del saker. Jag har förstått vad och vilka som verkligen betyder något för mig, jag har fått så otroligt många nya upplevelser och jag har lärt mig hur det är att starta på noll, när du knappt ens kan kommunicera med människor. Och till sist (varning! Största klyschan!) så har jag - växt. Om jag inte hade tagit det här året så tror jag inte att jag hade varit den jag är idag.

Mais bon, nu låter det som att jag har genomgått en total makeover och blivit superieure alla andra. Jag har ju egentligen bara varit i Frankrike lite. Men en sak är i alla fall säker och det är att nu är jag jäkligt bra på franska!

@ + !

Pàskhelgen i Paris blev lyckad, fast det blev tidiga mornar och sena kvallar hela helgen. Pa lordagen var jag vaken 24 timmar i strack, och efter det har det kannts som jag haft somnbrist i evigheter. Pa lordagsmorgonen akte vi fran Evian kl. 5 pa morgonen. Bilresan tog ca 6 timmar och efter det blev det lunch i Paris och besok i Sacre coeur. Pa kvallen firade vi Sylvains guddotters 20-arsdag i en festlokal mitt ute i ingenstans. Jag och Eleen hittade ett tacke och tva kuddar sa vi gick och la oss fram at 4-tiden nar vi hade fatt nog av festandet...



   

Och till sist! Mitt pàskgodis! ;)