Du har vart ihop med Leonardo DiCaprio

Jag sitter här och funderar på vad det är att vara vuxen. Vad betyder ordet vuxen egentligen? Vad innebär det att man är det? Jag tror att jag var ett vuxet barn när jag var liten. Men att jag var som en liten vuxen rebell som ändå ville vara jobbig och sätta mig emot saker. Ibland utan anledning. (Ibland.)

Jag tror att man har blivit vuxen när man bara bryr sig om sig själv. Det är ett stadie man kommer till och åldern för när man gör det varierar. Vuxna människor (särskilt män och med undantag för kvinnor med barn) är renodlade egoister. Men de är skickliga sådana. De vet hur man döljer det. Och de vet hur man låtsas bry sig om andra, men de gör det helt enkelt för att må bättre själva.
Jag är på väg att bli vuxen men jag vågar inte riktigt för jag vet att tiden ännu inte är mogen för min del. Fast vuxenlivet är smartare än så. Det har lärt sig hur man manipulerar människor och att det liksom gäller att ta det i små, små steg i taget för att verkligen lyckas. Att hela tiden tänja lite på gränserna, det är vad som krävs.
Sedan finns det bakåtsträvarna. (De finns alltid där.) Det är människor som kämpar för att inte låta sig manipuleras helt enkelt. Marcus Krunegård är en sådan, Alex Schulman för 3 år sedan var en sådan och jag kan inte låta bli att förundras över de här bakåtsträvarna. Det är så himla vacker att det finns sådana att det nästan, men bara nästan, känns som att jag borde göra samma sak. Sträva bakåt eller bara stanna upp. Ta av den tråkiga tiden och ge till den roliga. Lite som Robin. Robin Hood.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0