Ingen vet vad det här är

ibland får jag lite dåligt samvete för att jag inte har skrivit på ett tag. Tänk att allting alltid ska behöva gå i perioder. Jag skulle vilja ha lite stabilitet i livet. Susanna och hennes statiska liv.
     Det är precis som när man var liten och inte hade lekt med sin tamagochi på ett bra tag. Fast än till och med jag var smart nog att förstå att den lilla hunden i apparaten inte hade riktiga känslor och egentligen inte ens existerade mer än som några programerade datakoder (okej så långt tänkte jag kanske inte på den tiden men i alla fall), så fick jag nästan lite ont i hjärtat av att tänka på att hunden nog undrade vart jag hade tagit vägen. Jag föreställde mig att han satt där inne i den lilla lådan, alldeles ensam med tystnaden och mörkret som enda sällskap och bara undrade vart matte egentligen hade tagit vägen, varför ingen längre ville leka med honom. Var det någonting han gjort? Någonting som matte hade ogillat? Hade hon slutat att älskat honom och hittat en ny tamagochi att leka med? Sedan lovar han sig själv att alltid göra sitt yttersta och lite till för att matte ska tycka om honom, bara hon kommer tillbaka...
     Dessa tankegångar gjorde att jag lekte med tamagochin och kastade tärningar och rullade bollar en hel dag så att jag kunde känna att hunden blev glad igen och att mitt eget hjärta inte längre var så tungt av dåligt samvete.
     Lite samma grej är det med mitt bloggande...

Men det konstiga, ja rent ut sagt mest förvirrande, är att när jag väl fått ett inlägg publicerat så dröjer det inte länge innan jag känner suget av att skriva något fyndigt igen.

     Idag är det torsdag och höstlov. Det är så mörkt och grått ute att jag har svårt att skilja på om det är natt eller dag. Kanske är det något mellanting.  

     Jag har funderat på en sak under en lång tid och jag har äntligen kommit fram till att mina misstankar verkligen stämmer! Så här är det:
När det är någonting går bra och man går runt och känner sig lycklig, då måste automatiskt något annat gå dåligt så att det kompenserar upp lyckokänslorna. Människan kan ju inte gå runt och vara lycklig! Hah, hur skulle då världen se ut!? Så när det är någonting som gör dig sprudlande glad, watch out, jag lovar att du snart kommer hitta någonting som snabbt tar ner dig på jorden igen. För det är liksom inte menat att man ska få vara för glad.

     Horoskop är någonting som jag alltid fnyst och skrattat nedlåtande över. Vad är det för trams det där? Men  nu har jag kommit till insikt i att det i alla fall är en sak som de har förstått. Vissa horoskop använder sig av ett system där de sätter betyg i t.ex. kärlek, pengar och karriär. Får du en femma i kärlek kan du räkna med att något storartat kommer ske och får du en etta, ja då kan ju lika gärna dumpa killen med en gång för du vet att det aldrig kommer funka. Ja ni vet säkert hur poängsystemet fungerar. Alltså grejen är att horoskopen verkligen har fattat det där med att det inte kan gå topp på två områden samtidigt. Du måste välja en sak som allt känns bra i och då får du helt enkelt ta smällen att något annat känns piss. För har ni någongång sett ett horoskop som har femmor i både kärlek, pengar och karriär? Nej jag tänkte väl det. Så därför har jag bestämt mig för att poängsystemen är någonting som horoskopen borde satsa på, det skulle göra så att fler människor såg livets mörka mönster.