den mänskliga faktorn

Gunvor ringde med viss förtvivlan i rösten.
Hon glömde andmaten hemma på köksbordet i torsdags.
Attans!

En riktig pärla

Gunvor och jag bytte mobilnummer och mail idag. Nu kan vi nå varandra alla tider på dygnet. Imorgon ska hon ta med sig lite andmat från ett akvarium med fiskar som hon har hemma. Sedan ska vi träffas fem-tio minuter (Carolina får också vara med) och prata om växter i allmänhet. Gunvor frågade om vi kunde komma till henne. Vi sa ja och hej då vi ses imorn Gunvor.


Lemna minor

Ibland blir det lite trassligt

Trassligt blir det till exempel om en person får för sig att skoja till det lite.
Ännu trassligare blir det om en person får för sig att göra det genom att berätta en osanning.
Allra trassligast blir det när jag inte förstår ironi.

Inget lever, jag lever.

Gaaanska så längesen det var jag skrev någonting. Här.

Men misströsta icke, kära fränder, det har inte hänt någonting sen sist. Ingenting alls.
För att summera det hela lite snabbt och smidigt kan jag berätta att jag gick under jord strax efter det att föregående inlägg publicerats och sen dess har jag legat och ruvat där ett ganska bra tag. Jag har filosoferat en del angående det där med livet och kommit fram till att det är bullshit (tjuravföring) alltihop. Det finns inget som lever, allt är (egentligen) dött.
Sen kom jag upp ifrån mitt lilla näste, typ igår, och såg solen och förstod genast att svaret på en fråga hänger på själva frågan, och inte tvärt om. Kom ihåg det. Eller som man säger i vissa sociolekter - glöm inte det.

Sen vill jag rikta en ursäkt till er för att det bara är massa ord och sådant trams som finns här. Om jag hade läst det jag hade skrivit, alltså om jag tänker mig att jag är en annan människa, låt säga... nej, tänk själva vem men huvudsaken är att jag då inte är jag, så hade jag gärna sett att det fanns lite bildmaterial att väga upp all jävla text med.

Grattis! Det finns det inte! Min kamera gick förlorad i Dubai 2008-04 då en shejk baxade den från min kamel.

Lev gott! Dö ung! Men glöm aldrig att ni ska vara rädda!!


jag visste det, gjorde jag.

Jag är för förutseende för mitt eget bästa.
Skrev jag inte att livet skulle dala frammåt kvällen igår?
Skrev jag inte att eftersom jag var så glad så skulle något hemskt hända?

Jo, det var just vad jag skrev!!! Och ooooooh så rätt jag hade!
Gårdagskvällen slutade i katastrof, räddades sent om sider upp en smula av lite bilåkande, och sedan blev morgonen på ett ungefär lika katastrofartad.
Tur att jag är jättebra på att spela bowling och vara bilradio. En himla tur, faktiskt.

Idag var en fin dag.

Idag var en fin dag. En "jag vänder mig aldrig om"-dag. En gladdag. En dag när solen aldrig går ner. En dag som ingen annan. En dag som sannorlikt kommer sluta lite fel. (För när något börjar extra bra finns det bara en väg att gå vidare, en väg ner. Men det kan dröja lite om man har tur och blundar så fort magen gör ont.)

Idag har jag pussat i en livstid på Paris. Hon har gått igenom en extreme makeover eller ätit pepparkakor hela julen för hon har blivit jättejättesnäll! När jag pussat klart så red jag bland tre andra vilddjur till hästar i ridhuset och Paris (3,5) va mognare än alla tillsammans.

"That's my pony!" skrek jag och Paris svarade "iiiiiiiihhiiiiiiiiahhh" vilket är detsamma som "det är klart jag är och vi äger hela världen och nu ska min blöta mule kyssa din axel!" Sedan fick jag massa blöta pussar och så levde vi lyckliga hela lördagen. Hon i hage nr 3 och jag... på mitt håll. 

Jag var så glad när jag kom hem att jag sprang in i mitt rum och letade fram lösningshäftet till matte D! Matte D är slutet på all matte (för matte E är icke till för de som kommer långt med att vara låtsas-smarta) därför känns det som att slutet nu har börjat, det här är början på slutet. Jag är jätteredo att köra igenom slutet skitfort och sen ska jag göra en lägereld av allt som har med matte att göra och som brinner bra på bål. Då kommer hela jorden bli varm (tänk förbränning -> växthuseffekt). Dessvärre tordes inte mina fingrar mer än öppna lösningshäftet, men medmänniskor, ni skola icke misströsta för varje litet steg i rätt riktning SKALL ses som en seger och inget annat. Än en seger.

Sen kom jag på att min svenska fortfarande inte är gjord och att jag har tre labrapporter som hungrar. Men det löser sig som SIV.

00.00

Idag var det sol.
 Det var nästan så att andmaten fick för sig att sätta fronder.

en såndär liten incident bara. inga konstigheter.

En bra grej med blogg.se är att ibland när man skriver ett inlägg som man sen väljer att stänga ner så brukar det sparas i arkivet som ett utkast. Jag såg precis ett utkast utan rubrik som såg lite mystiskt ut. I mitt arkiv! Det skrevs klockan halv 4 på natten för ett tag sen, men av någon anledning (tack gud!) så blev det aldrig publicerat.
     Jag skrattade lite nervöst när jag läste det, fast inlägget var nog mer förvirrande än roligt. Egentligen. Och sen tänkte jag att jag alltid blir så knäpp när jag ska låta smart. Taggig och knäpp. Hädanefter ska jag sluta med sådana dumheter! (I alla fall om klockan är halv 4 på natten.)

väderindikatorväderindikator

Efter regn kommer solsken. Men det kan ju regna typ jättelänge och sen kommer det sol några dagar och efter solen så vet man att det någon gång (säkerligen inom en snar framtid) kommer komma ännu mera regn.
   Men alltså vad är ett solsken egentligen? kan det räcka med att några strålar letar sig fram mellan två moln som precis råkat komma ifrån varandra? för att det ska räknas som ett solsken menar jag.
     Och hur blir det egentligen med solregn? Hur ska man ta med det i det stora hela?
Jag lever i ständigt solregn, men sedan så regnar det mer än vad solen lyser ett tag och då blir det ju inga regnbågar! :(

en lite dyster onsdag, en längtan till helgen och andmat som dör

Jag är en naturbegåvning på att skjuta upp saker som är lite jobbiga att göra. Jag tror faktiskt inte att det finns någon på hela Norra Real som är bättre än jag på just den saken. (Eller jo kanske nån.)

Min och Carros andmat dog idag förresten. Jag tror inte dom vill ha vår kärlek, för i så fall skulle de ha kämpat lite längre. Jag tycker de gav upp alldeles för lätt. Ibland är faktiskt den svåra vägen den lätta och om man väntar ett tag och blickar tillbaka så kan man se det, fast inte när man är mitt i. Jag ska förklara den saken över en koldioxidlunch för andmaten.

Idag när jag gick av tunnelbanan vid fridhemsplan så gick det en tjej framför mig som var så smal att jag aldrig har sett någon så smal varelse förrut. Jag hann tänka att det säkert borde vara emot naturens lag att man ska kunna vara så smal utan att gå av. Hennes ben var som två pinnar med två kulor till knäskålar som stack ut. Hon hade ett par svarta leggings på sig som bara hängde som ett slappt tyg. Jag blev så ledsen att jag nästan började gråta när jag såg henne. Jag tänkte på hur mycket hon måste frysa och hur fan det kan gå så långt... Sen ville jag försiktigt möta hennes blick för att se om det fanns sorg i den, men hon tittade ner i marken hela tiden så jag gick vidare till Swedbank.

Logiken finns här nånstans (typ lite längre ner) och jag lovar att jag egentligen e fett smart (allt det andra är en illusion)

Oh my lord. Allt är de la merde(!) just nu. Varför ska allt allt allt komma exakt samtidigt för?
Det blir så körigt när man i vanliga fall, när det är fruset och nästan stilla, inte har koll på nåt. Jajajajajajajajaaaa! Snart kommer ju jultomten.
Nej, men samtidigt så är det fett mycket bra som händer just nu. Men jag sover och sover, som ett barn, och ju mer jag sover desto tröttare blir jag. Sen när infördes det här? Och vart tog logiken vägen? 
Och jag saknar mina söta fransoser till vänner. Jag vill bara åka dit och ge allihopa 1000 bisoux. Var. (Asså inte alla fransoser, men alla söta och snälla.)
Mm och snart ska jag äga hela Vemdalen på skidor! Jag ska visa hur det går till i portes de soleil's brantaste offpister. 

Ja just det, pållen va dum i söndags och kastade av mig så jag har haft ont i ryggen i en vecka. Men nu har vi mutat henne med morötter, ett nytt vintertäcke, nya skor och en sexy lädergrimma så nu kan hon inte va annat än världens lyckligaste häst.
Nä jag fattar inte vad jag skriver. Ciao.

så?

     Varför ska Släktet Homo Sapiens utgöras av så kluriga djur som aldrig går att förstå sig på? Jag orkar inte leka psyko-analytiker längre, men det gör min hjärna ändå.
     En viss Mysterious Mr. K tycker btw att jag ska titta på honom när jag pratar med honom. Han har inte förstått att jag vill undvika att behöva se hans vackra ansikte mer än nödvändigt. Att det är fullt tillräckligt att jag vet vem jag pratar med för att bli lite smått illa till mods...
     Men det är klart, jag har kanske mycket att lära av Mr. K vad gäller social kompetens och det allmänna bemötandet av andra människor i vardagen. Han kanske kunde ordna en intensivkurs, om jag har riktigt tur någon fre-lör?


Einstein har lärt mig



Tystnaden är kompakt och underbar
Du tar dig ut i dimman
dimman som aldrig lättar
I ett kretslopp
som hela tiden sker
I en istid
där allt är begravt
I ett mörker
där elden falnar
till den grad
att bara askan ligger kvar?
Du får göra ditt val

                   

Barack Obama



Nobody puts baby in a corner.

det blir en fin dag idag


Jag riktigt känner det.

1 lektion.
1 timme och 10 min matte.

Sen är jag ganska freeeeeeeeee!
Till 18.30 i alla fall.
Om det inte vore för att vi hade matteprov på torsdag så hade jag kanske varit ännu gladare.

Jag är förövrigt en virrhöna. Jag hade ju inte alls utvecklingssamtal igår kl. 14.00. DET VA JU PÅ TORSDAG!

updates

Nu är jag tillbaka på banan igen, känns det som. Jag blir alltid så glad av att jobba, även om det går skitdåligt vissa kvällar. Imorgon har jag stökiometriprov vilket jag inte alls känner mig redo för att göra (visserligen hade jag nog inte känt mig mer redo om så provet varit om ett halvår). Och så har jag utvecklingssamtal imorn också. Det känns däremot helt okej. Till och med lite roligt. Efter det ska jag iväg till hästen och sen borde jag plugga matte för jag har prov på torsdag. Och så har jag franska till fredag (då 75 procent av steg 4 tentan ska avklaras)... Oj klarar jag den här veckan egentligen..?

en del av sanningen, den tredje november.

Det är måndag och jag är förvirrad.
Men det är lite för komplicerat att dra någon lång förklaring till varför jag är förvirrad, så vi skippar det. 
Jag har bara lust att skratta högt för jag är ganska glad. Men det kan jag ju inte göra för jag är ju egentligen djupt olycklig också. Eller det vet jag inte riktigt. För jag är förvirrad. Och förvirringen tar ibland skepnaden som någonting att vara djupt olycklig över.
Det var egentligen den där sista meningen jag ville ha sagt, men det tar ofta lite tid för mig att komma till saken.  

W890i

Jo just det! Jag måste ju berätta hur det gick för mig med min mobil. Jag blev ju av med min mobiltelefon för några veckor sedan på 80's. Duktig som jag var så tog jag kontakt med mitt försäkringsbolag på direkten och skickade in alla papper på mobilen och min polisanmälan. Grejen var att det dröjde en evighet tills jag äntligen fick svar och kunde gå och hämta ut en likadan mobiltelefon (trodde jag) mot att jag betalade en självrisk på 1500 kr i butiken.
     Men med min vanliga otur så fanns inte min mobil i lager hos onoff så killen i kassan erbjöd mig att få välja mellan några andra, liknande modeller.
     Det hela slutade med att jag fick gå hem med den här:


 
- vilket kändes som en riktigt bra deal tycker jag! Jag fick även med ett minneskort på 2GB och ett par helschyssta hörlurar. Slutet gott, allting gott hoppas jag. Än så länge har jag haft mobilen i en vecka ungefär och hittills är jag helnöjd faktiskt.  

MKO ♣


REVOLUTION

Asså liksom typ checka nya designen på bloggen bara.

JAG BLIR SÅ GLAD.

Tänk att något kan vara så fint.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0