Jag ar sadar mattligt uttrakad just nu.


Har TPE vilket ar det segaste amnet i vardshistorien. I tva timmar sittar man och gor absolut ingenting.
Det ar meningen att vi ska komma vidare med varat projektarbete om harets tillvaxt och farg. Men 15.30-17.30 pa mandageftermiddagen ar alla i princip doda vilket resulterar i att man bara sitter och halvsover, lyfter pennan fran bordet da och da, gor en kraftanstrangning att skriva nagonting men angrar sig halvvags och slummrar vidare...
     Jag har underhallit mina kompisar med det, enligt dem, helt bisarra spraket svenska. Och de gor framsteg vill jag lova! An sa lange ar vi bara pa nyborjarstadiet men de kan redan saga:

- Hej
- Hur mar du?
- Jag mar bra.

- Tack.

- Jag alskar dig.

- Vad ar klockan?

och

- Hej da!

Fantastiskt! Sen att det later som en blanding mellan tyska och danska, det spelar ingen roll! 

Idag fick jag tillbaka mitt forsta SVTprov, och tro det eller ej - jag fick en 6:a i betyg! Blev riktigt lycklig. Jag som verkligen kande att jag fattade noll under sjalva provet... 
   Imorn har vi engelska prov, pa onsdag matte prov (i tva timmar!) och pa fredag franska prov.
Jag tror jag bestammer mig for att konsentrera mig pa engelskan.

Resten?
- Je m'en fous !

Vandring med Nolwenn, Joëlle, Gaëlle, Perrine och Sylvain (bakom kameran)

image127

Voltaire, jag trodde aldrig att jag skulle saga det har, men ibland tycker jag faktiskt om dig.

I fredags blev jag innerligt glad pa min tva timmars langa franskalektion.
Jag hade namligen skrivit en argumenterande text om "overflodig konsumtion". (Lite svart att forklara uppgiften pa svenska, men det handlade om att man skulle hitta argument for varfor vi overkonsumerar produkter och koper pa oss sa mycket saker som vi egentligen inte behover.)
     Texten skulle skrivas med samma stil som Voltaire anvander i en text om Fanatism.

Hah! Vilket skamt tankte jag!

Nar vi fick uppgiften och jag forstatt vad den gick ut pa hade jag inte en tanke pa att jag skulle klara av att gora den. Men Camille och Mayssa tvingade mig att forsoka i alla fall och de skrev upp i punktform de argument jag kunde komma pa. Sedan lyckades jag formulera riktiga meningar (pa franska liksom! jag kan knappt fatta det!) utifran stodorden - och ratt som det var hade jag skrivit en och en halv sida!
     Men i alla fall, anledningen till att jag blev sa innerligt glad pa franskan i fredags var att jag fick tillbaka den har uppgiften - rattad och betygsatt. Tidigare har jag bara fatt ett "bon travail" foljt av langa meningar om vad jag ska tanka pa till nasta gang och slutligen ett "non noté" (ej betygsatt).
  
  Betyget var sjalvklart inte bra jamfort med mina klasskompisars, men det var over mina forvantningar och jag blir fortfarande glad nar jag tanker pa att jag fick min forsta 7:a, i franska, i Frankrike! =)


L'île des esclaves

Jag har precis avslutat boken "L'île des esclaves" av Marivaux pa franska.
Jo visst har jag last boken - men forstatt den det har jag inte!

Darfor kom jag pa idéen att soka efter en kort sammanfattning av handligen pa svenska. Sa att jag i alla fall for lite battre koll...

Resultat:
  • Slafwe-ön, lust-spel i tre afhandlingar, 1749 (L'Île des esclaves 1725)

  • Jo men det ar ju superbra!
    hoh!
    "Slafwe-ön"

    Far upp en sida nar jag soker pa den titeln. Och det var sidan jag just var inne pa.

    Trois semaines !

    Nu ar det endast tre veckor kvar till mitt forsta skollov har i Frankrike! Det ska bli otroligt skont med lov - och jag ser verkligen fram emot Parisresan! =)
         I mandags skrev jag ett kemiprov som jag inte hade en aning om att vi skulle ha. Det gick inget vidare kan jag saga. Jag fick sitta langst fram i klassrummet vid katedern och anvanda mitt formelblad, men jag fattade anda ingenting!
         I tisadags pa min tva timmars langa franskalektion overtalade lararen mig att lasa upp ett stycke ur en text av Voltaire infor hela klassen. Hon borjade med att saga att jag bara behovde lasa en mening, men det slutade alltsa med att jag fick lasa ett helt stycke. Lararen tytcker alltid att mina klasskamrater laser "pa fel satt"sa jag vagade knapp tanka pa vad hon skulle tycka nar jag laste som knappt kan uttala orden ordentligt. Men det hela gick bra och hon mumlade till och med ett "très bien" innan hon roppade upp nasta person som skulle fortsatta texten.
         I onsdags hade vi val av klassrepresentanter. Efter det att alla lamnat in sina roster skulle resultatet presenteras pa tavlan. Sjalvklart ropar min mattelarare M. Chardon upp mig att pricka for alla roster pa tavlan... Men jag overlevde det ocksa. ;)
         I fredags kom jag ifund med (vissa av) mina klasskompisars alkoholproblem. 40 flaskor ol dracks upp pa haltimmen kl 12.00. Oh ja - helt normalt! Fysiklektionen efterat blev val lite speciell sadar...

    Igar var jag och min kompis Camille hemma hos Mayssa som ocksa gar i min klass (vi ar labbkompisar vi tre forresten!). Hennes pappa arbetade for nagon sorts "prèsident" har i Evian som bodde i varldens lyxigaste hus i en halt enorm tradgard (eller det var val snarare en park) men en hog mur runt. Eftersom hennes pappa arbetade for honom bodde de ocksa "innanfor murarna". Vi bakade appelpaj hos Mayssa och cyklade i parken. =)

    I eftermiddag ska jag ivag pa nagon sorts festlighet/marknad har i staden. Vet inte riktigt vad det innebar men det blir nog roligt. ;)

    bisous bisous!

    Lordag

    Romain har kommit hem men han stannar bara over helgen.
    Veckan har gatt otroligt fort och jag kan inte fatta att det redan ar lordag. Helt otroligt!
    I torsdags hade vi historia prov. Jag maste erkanna att jag inte brydde mig sa mycket om det dar med att forbereda sig infor provet.
    Mitt "infor provet" - plugg bestod i att lasa igenom anteckjningarna kvallen innan.
    Pa morgonen forklarade Camille alla ord och uttryck som jag inte forstod. Och vi gjorde fina teckningar med stora "entreprises" som koper upp mindre "entreprises".
    Jag ♥ mina fargpennor.
    Pa provet lyckades jag med att skriva (nastan) en hel sida pa stapplande franska! Men jag vet inte om min larare kommer fatta vad det star... ;)
    Igar hade vi idrott pa morgonen och, jag trodde aldrig jag skulle saga det har, men idrotten har i Frankrike ar jattejobbig! Hittils har jag haft 3 idrottslektioner och pa varenda en har vi gjort olika typer av lop och konditionstest. Igar sprang vi 2 x 1500 m. Alla resultat antecknas och klasskompisarna tar tid pa hur fort man springer. Men jag gillar det faktiskt. Och alla i min klass ar valdigt sportiga!
    ....och lite halvgalna. Igar tog alla med sig badklader till idrotten och sa hade vi vattenkrig i duscharna med massor av badskum efterat! Jag har ingen aning om vem som kom pa den idéen haha! Men kul var det!

    Imorgon ska jag spela tennis for forsta gangen sedan jag kom hit till Frankrike! Jag ska spela med Chloe (tjejen i min parallellklass) och hennes tvillingsyster Lea i tva timmar pa Evians tennisklubb. =)

    Sendan har jag antligen fatt mail fran Ebba (min kontaktperson har i Frankrike) om Parisresan den 1a november. Det verkar som att jag kommer kunna aka med min familj bade dit och hem eftersom de ocksa ska dit pa semester pa det lovet.
    Vi far se hur det blir!
     
    Hors snart! Saknar er alla darhemma supermkt!

    Tillbaka hos familjen igen...

    ...efter en ynka natt pa internatet.
    Kanns bra med en paus mitt i veckan!
    Allting rullar pa och gar battre an forvantat.
    Fast da menar jag inte mina resultat i skolan haha! No no no!
    Jag kanner mig sa korkad pa bade SVT:n, kemin och matten. Fattar rien de tout arligt talat.
    Men det ar skitsamma. Lararna har faktiskt borjat acceptera att jag ar IQ befriad i skolan vilket kanns utmarkt.

    Idag berattade min kemilarare for mig att det ar mycket viktigt att jag har koll pa vad en molekyl och en atom ar for nagot.
    Haha.
    Men det kanns battre att lararna (eller kemilararen iaf) tror att jag kan mindre an vad jag kan an tvart om....

    Jag har hittat en tenniskompis pa skolan ocksa! En tjej som heter Chloe och gar i min parallellklass. Vi ska kanske spela i helgen! LYCKA! =)

    Pa TPE:n har jag Camille och Mayssa bestamt oss for att forska om "la croissance des cheveux".
    Ett mycket intressant amne maste jag saga! Visste ni forresten att haret pa en mannska fortsatter att vaxa 2-3 manader efter doden? Det visste inte jag.

    Mina kompisar ar mycket roade over vissa ord i mitt lexikon. Nu kan de saga "Etienne ar pervers" pa svenska. Och Etienne har ingen aning om vad det betyder.

    Nu ar det middag. Skriver snart igen. Ska forsoka uppdatera lite oftare.

    Hejsan!

    Nu ar jag tillbaka i skolan igen efter att ha sovit en natt hos familjen.
    Det kanns sadar maste jag erkanna. Har varit lite deprimerad sedan i sondagskvall.
    Lektionerna ar sa svara och jag fattar nastan ingenting! Dessutom ar lararna inte alltid sa forstaende med att man ar svensk och inte kan spraket sa bra. Vissa av dem vet inte ens om att jag kommer fran Sverige...
    Matten och Kemin ar nastan varst. Nivan dar ar mycket hogre an i Sverige och jag har jattesvart att hanga med pa genomgangarna. Dessutom far vi laxor efter i princip varje lektion och jag har ingen chans att klara av allting! Jag vet att det inte spelar nagon som helst roll vad jag far for betyg (eftersom jag ar har for att lara mig spraket och ta del av Frankrikes kultur). Jag ska ju ga om tvaan i Sverige. Men det ar anda svart for mig att bara skita i allting for jag vill ju fatta. Och lararna tycker inte riktigt att det ar okej att man inte forstar nagot...
    I gar bytte jag rum har pa internatet. Nu bor jag med en tjej som heter Emelie och gar i min klass, samt Leslie i Terminale. De ar valdigt trevliga och man skrattar mycket tillsammans med dem! Men det kanns lite jobbigt ibland eftersom man inte kan saga allting som man vill saga...
    Rummet som jag bor i nu ar jattestort (och badrummet ocksa). =) Ungefar dubbelt sa stort som mitt forra och med utsikt over sjon! Det ni!
    Idag har jag tre timmars matte kl 13.30. Jag fattar inte hur jag ska overleva det... Men som tur ar har jag schyssta kompisar som forklarar for mig nar jag inte forstar! Sylvain (min vardpappa) har ocksa hjalpt mig en del med matten hemma. Sa tills idag har jag iaf klarat av alla matteuppgifter forutom en som vi har till laxa idag. Och det kanner jag mig stolt over!
    Min vardfamilj ar varldens gulligaste och stottar mig jattemycket nar jag kanner mig nere och langtar hem. I gar gjorde Joëlle pannkokor med nutella till middag for att hon vet att jag alskar det! Aven de sager att jag inte ska ta sa allvarligt pa skolan utan att jag bara ska gora det jag forstar och strunta i det andra. Sa jag forsoker printa in det i min hjarna. Mamma och pappa sager detsamma - och tacka gud for att jag kan ringa hem gratis till Sverige hos vardfamiljen, utan dessa samtal hade jag nog inte klarat den forsta tiden i skolan och pa internatet...




     

    Jag har overlevt min forsta skolvecka i Frankrike!

    Och jag ar mycket stolt over mig sjalv.
    Som enda svensken pa skolan blir man snabbt kand bland alla elever haha...
    Internatet var verkligen jattefint! Det ar helt nybyggt och allting kanns nytt och modernt. I varje rum finns tre sangar, tre garderober som gar att lasa, tre skrivbord med hyllor over, ett badrum med dusch och tva handfat (toaletter finns i korridoren utanfor) och tva stora fonster. Rumman har en rod fondvagg vid sangarna och resten av vaggarna ar vita.
    Jag fick dela rum med tva fickor (Clarisse, och Violenn) som gar i Seconde (alltsa en arskurs under mig). De ar jattetrevliga men det ar lite jobbigt att vi inte gar i samma klass eftersom vi da inte har lektoner samtidigt... Sa pa mandag ska jag byta rum sa att jag kommer bo med tva tjejer som heter Flora och Marina och som gar i min klass. De ar jattesnalla och har lovat att hjalpa mig med det jag inte forstar - sa det kanns jattebra! Och sa kan jag hjalpa de med engelskan.
    Pa morgonen vacks man kl.7 av personalan pa internatet. Sedan klar men pa sig och gar ner och ater frukost i matsalen. Till frukost kan man valja mellan yoghurt, flingor, thé, juice, mjolk och baguetter.
    Sedan ska alla vara ute fran internatet kl halv 8. Efter det ar det skola som galler (som tidigast borjar man kl.8).
    Forsta dagen var jattejobbig! Jag hade ingen aning om vart jag skulle ha lektion eftersom jag inte hade ngt schema, jag hittade ingenstans och jag kande ingen i min klass. Men allt gick bra tillslut.
    Vi ar 27 elever i min klass - 17 tjejer och 10 killar. Alla ar jattetrevliga och valdigt hjalpsamma! :)
    Jag har blivit valdig bra kompis med tva tjejer i klassen som heter Camille och Audrey. De ar supersnalla och hjalper mig med det jag inte forstar. I skolan antecknar alla nastan allting som lararen sager, och det ar jattesvart for mig att hanga med sa jag far skriva av mina kompisars anteckningar! Det ar jattebra for da lar jag mig att stava ocksa! ;)
    Vi ater lunch ungefar vid halv 1 varje dag och maten ar ofttast jattegod. Men far forst ta en forratt (oftast finns det tva olika alternativ) sedan en tallrik med kott, fisk eller liknande och darefter en tallrik med nagot sort tillbehor. Och det basta av allt ar att vi far efterratt varje dag! :) Det kan tillexempel vara glass, yoghurt, chokladmousse, munkar osv osv. Dessutom far man alltid baguette till maten och ibland finns det frukt ocksa.
    Det ar valdigt olika med vilka tider man slutar, men det ar oftast sena dagar... (Pa fredagar slutar jag halv 6!)
    Efter att vi har slutat ar det overvakad laxlasning alla dagar utom onsdag och fredag och efter det ar det middag kl.7 som ar lika god som lunchen.
    Efter middagen kan man titta pa tv i uppehallsrummet eller sa kan man bara umgas med alla som bor pa internatet.

    Jag har jattesvart pa alla lektioner utom engelskan dar jag ar battre an resten av klassen. Har i Frankrike ar matten, kemin och biologin pa en mycket hogre niva an i Svergie, sa jag fattar nastan ingenting. Men det ar skitsamma! Och franskalaktionerna ar inte sa latta de heller, Voltaire och hans Candide forfoljer mig aven har i frankrike...

    Igar hade jag EPS (idrott) for forsta gangen och sjalvklart borjar vi med att ha ett trevligt beeptest! Vi var tva klasser som hade idrott samtidigt (vilket ar ungefar 60 elever). Det var bara 8-10 personer som kunde gora testet samtidigt vilket innebar att resten av eleverna kollade pa nar man sprang. Jattekul att ha en publik pa 50-52 elever nar man springer tills man stupar... Men det gick ratt bra iaf.

    Nej nu far jag snart kramp i fingrarna av att skriva sa jag tror det ar dags att avsluta min lilla berattelse om livet pa en fransk internatskola. ;)
    Jag vet att jag inte har berattat om min vardfamilj an, men det kommer!

    Ja just det! Det glomde jag saga! Pa onsdagarna borjar jag inte forran 12.30 eftersom jag inte har nagot LV2 (sprak). Jag kommer darfor aka hem fran internatet pa tisdagskvallen och sova hos varfamiljen. Pa sa satt far jag en lang och harlig sovmorgon iaf 1 gang i veckan! :D Det kanns super!

    PUSS! ♥

    Jag ar GLAD!!!!!!!!

    Min underbara vardfamilj har ordnat sa att jag kan ringa hem till Sverige helt gratis fran nagon sorts ip-telefon!!!!
    Jag ar sa glad sa jag vet inte vad jag ska ta mig till! haha :D
    I och forsag sa kommer jag bara kunna ringa pa helgerna nar jag ar hos vardfamiljen, men anda!!!
    Iiiiiiiihhhhh vad jag ar glad!

    Jag lovar att det snart kommer ett inlagg om hur jag har det har i frankrike!
    Jag har sa mycket att beratta!
    Bisous!♥

    Lista över saker som är bra

    ♦ Det har löst sig med min packning. (Men jag kommer nog få betala en hel del övervikt...)
    ♦ Jag fick mail från min värdfamilj idag och de kommer och möter mig vid flygplatsen som planerat.
    ♦ Jag har världens bästa vänner (!!!) 
    ♦ Jag har snart inga tårar kvar.
    ♦ Min Frankrikebok är välfylld (med hälsningar från alla).
    ♦ Min franska sattes på prov igår då jag mötte en (pratglad) man från Algeriet och det gick helt ok faktiskt.
    ♦ Jag fick en apelsin av mannen från Algeriet. (Och jag och Mulki fick oss ett gott skratt haha...)
    ♦ Och sist men inte minst så är det ju lite bra att jag åker imorgon också. Det ska bli jättejättespännande, men samtidigt så förstår jag inte hur jag ska klara mig utan alla här hemma! =(

    Ps. Världens bästa Emelie har börjat blogga! LÄS!

    Ja, imorgon går planet 09.05 från Arlanda så jag vet inte om jag hinner med något mer inlägg innan dess... Världens bästa Sonya ska kanske komma och vinka av mig imorgon bitti. 
     
    Jag är framme i Genève kl 11.40. 

    KOMMER SAKNA ALLA JÄTTEJÄTTEJÄTTEJÄTTEJÄTTEJÄTTEMYCKET!!!!!

    SYNTAX ERROR?

    De senaste 48 timmarna har varit fyllda av känslor, längtan, tårar, minnen, tankar, förvirring, frustration och glädje.
    Säkert har jag glömt något - men min hjärna snurrar så mycket just nu att ni får ha överseende med det.
    Om jag sluter ögonen kan jag urskilja två ord - SYNTAX ERROR.
    Det är en hälsning från min hjärna att det har blivit lite mycket på sista tiden.
    (Och lite för lite sömn?)
    Men jag känner mig ändå ganska...... redo?
    Ja, jag är redo.

    Packningspanik

    Jag har verkligen gjort allt som står i min makt för att lyckas få ner all packning i två väskor (ett handbagage och en stor resväska). Problemet är att mitt handbagage bara får väga 8 kg...
    Och det värsta är att jag måste ta med mig

    pjäxor, skidhjälm, ryggskydd och tennisracket.

    Dessa saker väger och tar upp onödigt mycket plats i min annars så fullproppade resväska.
    Men jag vägrar (eller ja jag ska i alla fall försöka undvika) att ha med mig fler än två väskor.
    Det känns bäst så.

    Idag lyckadesjag få i allt i två väskor (och jag hoppas att jag inte har glömt något viktigt). Visserligen var det bara en s.k. provpackning. Och jag fick lov att packa upp en del saker som jag måste använda fram till resan. Men nu vet jag i alla fall att det inte är omöjligt och jag tror faktiskt att det kommer gå tillslut.

    Om det funnits något som Nobels packningspris tror jag faktiskt att jag hade blivit nominerad med en motivering som lyder:

    "För sina nyvunna färdigheter i konsten att fylla två resväskor med ett års packning. Hon har visat prov på ett sällan skådat tålamod och målmedvetenhet. Under extrema förhållanden (tidspress & maxvikt, för att bara nämna några exempel) har hon tack vare sin starka vilja och kämparglöd lyckats med uppgiften på ett formidabelt sätt. Hon utgör därmed en stor förebild för världens alla resväskepackare och har (som om hennes engagemang inte vore nog) tagit sig an uppgiften att starta en förening som stöd för alla trevande resväskepackare som känner sig ensamma och vilse i sin egen frustration. Med beskrivningen "Väskpackaren som aldrig gav upp"  tror jag varenda männsika där ute förstår att det är just Susanna Sköld som tilldelas Nobels väskpackarpris."

    Okej, min fantasi skenade iväg lite måste jag erkänna. Och jag vet att jag inte har lyckats helt och hållet ännu. 

    Men det är himla kul att höja sig själv till gudarna ibland. ;)

    Release me

    JAG LÄNGTAR NER TILL FRANKRIKE!!!
    Men jag börjar bli lite smått orolig... Min värdfamilj har inte svarat på mitt senaste mail och jag åker om exakt en vecka. Antagligen är de på semester och har inte tillgång till mailen. Joëlle skrev i ett tidigare mail att de skulle åka till både Paris och Belgien i sommar. Så förhoppningsvis får jag svar inom de närmsta dagarna...

    Idag fick jag brev hem från Norra Real med en blankett som ska fyllas i om mitt studieavbrott.
     Liksom hey! Kunde ni inte letat fram en sån i våras när jag (och mina föräldrar) pratade med både mentor och biträdande rektor om mitt utbytesår...? Tydligen inte.

    För övrigt så skulle mitt sommarlov tagit slut igår om jag hade fortsatt allting som vanlilgt. Men eftersom skolorna i Frankrike inte börjar förrän 4:e september så har jag alltså 2 veckor kvar av lovet! Det känns bra det!

    Ikväll kommer min käre far hem från Gotland så nu blir det förhoppningsvis lite mer tennis innan jag åker! :) 
    Au revoir! ♥

    image126


    Evian-Les-Bains

    image125

    Hahaha, jag sökte lite på google efter bilder på Evian... Och ja - jag hittade den här!

    Ok, nu gör vi det här...

    ...utan ångest eller panikkänsla.
    Allt kommer gå galant.

    Och fyfan vad jag är bra! Och modig!

    16 dagar!!
    ;D

    Hjärnan kan vara bra farscinerande ibland!

    Nu är det bara 19 dagar kvar och jag känner mig stencool inför vad som väntar.

    Hah! Eller inte... Vad är det jag har gett mig in på egentligen? 
    Ett år. I Frankrike. Ensam.

    Det här är ungefär allt jag tänker på just nu.

    Mitt år i Frankrike.

    De orden är heliga.
    Det går inte en timme utan att jag tänker på Frankrike. Jag försöker föreställa mig hur allting kommer bli, men det är nästintill omöjligt. Jag är otroligt nyfiken på allting. 

    Jag vill träffa min värdfamilj, se huset, staden, skolan, internatet, mitt rum, ALLT som finns att se och uppleva vill jag se och uppleva.

    Jag vill känna känslan av att sitta där i klassrummet, livrädd för att läraren ska fråga mig något jag inte förstår och än mindre vet hur jag ska svara på. 
    Jag vill veta hur mycket jag egentligen kommer förstå av det som sägs. Kanske förstår jag ingenting eller, om jag jag har tur, så uppfattar jag iallafall huvuddragen av vad som sägs.

    En stor del av mina tankar går åt till att försöka föreställa mig olika tänkbara situationer som jag möjligtvis kan komma att hamna i, i Frankrike.

    Jag funderar ut vad jag kan tänkas vilja säga i dessa imaginära situationer (på svenska) och försöker därefter översätta meningarna till begriplig franska.
         Oftast fastnar jag vid något mycket viktigt nyckelord i en mening. Som liksom är avgörande för att jag ska kunna få fram budskapet i det jag vill säga. Jag letar febrlit i huvudet efter ordet, men kommer uteslutande nästan alltid fram till att det inte finns där inne.
         Vid det här laget brukar jag rycka till mig närmaste ordbok för att ge mig i färd med att slå upp ordet som gjort mig så förtvivlad.
         Samtidigt som jag letar bland sidorna dyker det upp hemska bilder i mitt huvud som jag nu tänkte berätta för er om, mina kära läsare.

    De är mycket obehagliga, dessa bilder. På något sätt har jag hamnat utanför min egen kropp och blickar ner på mig själv. Jag ser både ynklig och rädd ut. Och lite snyggt rödflammig sådär. 
    Jag försöker förklara någonting väldigt viktigt för ett halvt dussin fransmän. Fransmännen har varken tid eller ork att lyssna på någon korkad tjej som inte kan utrycka sig, men de står trots allt kvar ändå. (Kanske får vi oss ett gott skratt om tjejen gör bort sig lite, tänker dem i samförstånd.)
    Frustrationen över att inte hitta det där viktiga ordet (som det liksom inte går att klara sig utan) kommer även här krypandes tätt inpå. Den enda skillnaden sedan innan är att jag här inte har tillgång till varken ordbok eller dator. 
         Jag försöker förgäves använda både armar och kroppsuttryck för att kunna förmedla ordet (som är lika svårt att förklara som ordet demokrati är om du inte får använda ord eller läten). Men även detta försök är förgäves.
         Jag ser fransmännen skrattandes gå därifrån samtidigt som de tänker att "Den där tjejen, hon var banne mig mer korkad än Darin!" (Okej, kanske inte så troligt att de känner till Darin men han var den enda personen jag kunde komma på som är sådär sällsynt korkad. Inget illa ment men jag har i alla fall fått den uppfattningen om honom.) 
         Jag står skamset kvar, blickar ner i marken och sparkar lite försiktigt i gruset med ena foten samtidigt som jag tänker "Undrar om det finns kurser i charader?".

    Ja, det här är alltså de mörka tankarna som rör sig i mitt huvud, kära läsare. 
    Det här och lite om kemilektionerna (på franska!).

    Resten ser jag bara fram emot! Med stor nyfikenhet! :D

    image84

    GODNATT! ;)

     


    Mein Kampf

    image83

    Det är roligt det där. Varje gång jag ler, tittar mamma och pappa i ögonen och säger något i stil med:

    "Idag är det bara 20 dagar kvar tills jag åker!"

    så ser de sådär märkliga ut. Det blir tyst ett ögonblick och sedan säger dem, nästan viskandes:

    "Ja det är ju inte klokt... Det kommer bli så tomt här hemma utan dig..."

    "HAH!" tänker den lilla djävulen på höger axel, "det är bara en försmak på hur det kommer bli när jag flyttar för gått!"

    "Ja" snyftar ängeln på den vänstra, "Jag kommer längta hem, det kan jag lova er!"

    Undrar vem av dem som får övertaget i slutändan....

    BARA 26 (!) DAGAR KVAR!


    SEDAN ÄR DET HEJ DÅ SVERIGE
    OCH HEJ FRANKRIKE!

    Nu har även jag satt upp en fin liten karta på min vägg.
    Och värdfamiljen finns med där på ett hörn också. 

    image79
    Evian Les Bains

    Nya planer! Nya planer!

    Jag kommer inte åka ner till Frankrike förrän den 28:e.
    Detta eftersom min värdfamilj ska åka och lämna sin dotter Gaelle (20 år) i Beligien den 25:e augusti (där hon ska studera).
    Om jag hade flygit ner den 23:e hade jag alltså varit tvungen att nästan direkt åka med dem till Belgien, vilket känns lite jobbigt (när man precis träffat sin värdfamilj och kommit till ett nytt land). Så jag bestämde mig för att åka ner den 28:e augusti istället.
    Då kommer jag tillbringa ungefär en vecka med min värdfamilj innan skolan börjar den 4:e september. =)

    À très bientôt!

    Tidigare inlägg Nyare inlägg
    RSS 2.0