Ingen vet vad det här är

   Det var först idag som det gick upp för mig och Carolina att Gunvor faktiskt svikit oss. Ännu söker jag ett svar på varför. Den bistra sanningen är den att jag vet inte. Kanske borde Sveket ses som ett straff för något, en händelse så avlägsen att vi bör söka i den svunna tiden för att ens våga hoppas finna ett misstag värdigt det svek Gunvor just tyngt våra själar med.
   Andmaten som vi hämtade i föregående vecka, som till synes var både grönare och frodigare än någon andmat vi någonsin tidigare fått, var inte någon vanlig andmat.
   Carolina upptäckte idag, tisdag, röda fläckar på frondernas undersida och det var ungefär vid denna tidpunkt de fruktansvärda misstankarna slog rot i våra sinnen. 
   Efter att vi slagit upp sidan 595 i Den nordiska floran kunde våra misstankar inte längre klassas som misstankar. Det absolut värsta som kunde hända, har idag hänt. Inte ens i vår vildaste fantasi kunde vi föreställa oss något så fruktansvärt.
   Men det är av livets erfarenhet jag måste säga att den mest oförutsägbara fruktan oftast är den allra värsta.  Det var nämligen inte Lemna minor (andmat) vi hade i den, av två glassburkar sammansatta, lilla burken. Det var Spirodela polyrhiza (stor andmat) som Gunvor hade gett oss och som nu vilar i våra händer.
   Aldrig någonsin hade jag trott något sådant om självaste Gunvor. Men även din mest pålitlige vän kan såhär i finanskristider svika dig, tänk på det alla där ute i svären. Och glöm inte att jag en gång varnade er...